Jag saknar ord

Jag saknar ord och vet inte vad jag ska skriva just nu. Under flera dagar har jag tänkt och tänkt på varför en av mina bloggvänner inte har varit online på msn och inte gjort några nya inlägg på sin blogg. Hon har liksom alltid varit där med sina kommentarer och inlägg och det har blivit en vana att byta några ord med henne varje dag. Mina tankar har snurrat runt och jag började tro att det värsta hade hänt. Önskade att det verkligen inte var så men har känt i magen att något inte stod rätt till. VARFÖR är livet så fruktansvärt orättvist ibland? Har svårt att ta till mig det som har hänt. Vill att det bara är en dröm som jag snart vaknar upp ifrån. Jag vill så gärna hjälpa till, att bara finnas där för henne och krama om henne i hennes svåra tid men vi bor ju flera tusen kilometer från varandra och det går tyvärr inte. Man känner sig så hjälplös, att man inte kan göra något för att hjälpa en vän i sorgen på grund av avståndet. Jag saknar dig så och jag skickar all världens kramar till er båda. Jag finns här för er och jag tänker på er båda.

Kramar
Annika